Ny rekryt! Igen! Välkommen Åsa Jonsén!

På fotot syns Åsa och hennes bästa kompis i köket - burklockpysaren!
På fotot syns Åsa och hennes bästa kompis i köket – burklockpysaren!

Vad kommer du primärt att blogga om?
– Vegetarisk mat blir min grej, och anledningen är att varje gång mainstreammedia kör en grej på vegomat, så ackompanjeras det alltid av helt sinnessjuka recept som antingen 1) verkar råäckliga, eller 2) innehåller ingredienser man måste resa till Ulan Bator för att hitta. Jag vill visa att vegokrubb är enkelt och gott. Det betyder inte att min mat är tråkig, men det går att laga mina rätter utan att ändra på sina matlagningsvanor alltför mycket om man är köttätare men vill testa vego. Det blir dock ingen militant djurrättsaktivism, det är andra bättre på.

Vilket är ditt första riktigt starka matminne?
– Både mamma och pappa är duktiga i köket och de har influerat mig mycket, men det jag minns allra starkast är när mina favoritgrannar Christin och Max lagade mat. Christin lagade jättespännande mat, och jag minns särskilt när jag kände doften av vitlök som frästes i olja första gången. (Vi snackar början av 80-talet nu.) Den doften gör mig fortfarande knäsvag. Man kan säga att jag är en kombination av de två köken: föräldrahemmets enkla trygghet och grannarnas orädda experimentlusta.

Har du en särskild paradrätt du gärna bjuder på?
– Hur konstigt det än låter så är det linssoppa. Kanske mest för att folk är så obenägna att tro att något så enkelt och billigt kan smaka så mycket. Den lär dyka upp i bloggen!

Du har mångårig erfarenhet som musik- och kulturjournalist – på vilket sätt kommer den erfarenheten att synas i ditt sätt att blogga om mat?
– Efter att ha levererat texter under tidspress i 20 år har jag blivit ganska bra på att skriva snabbt men snärtigt. Så jag tror att jag kommer att kunna undvika att skriva långt och tråkigt. Jag är en kulturnörd av stora mått, så det vore konstigt om det inte kommer dyka upp referenser till musik, konst och brittisk populärkultur.

Jag har ju själv samma bakgrund, men för mig bytte matintresset på nåt sätt ut mitt stora intresse för musik, att summan av intresselast är ett slags konstant. Känner du igen dig i det?
– Nja, jag är fortfarande ganska bra på att grotta ner mig i musik. Däremot har jag mer tid nu, eftersom junior är nästan vuxen, och den bonustiden lägger jag bland annat på matlagning. Men jag har tagit mig an matlagningen på samma sätt som med allt annat jag fastnar för – jag gillar att lära mig nytt och bli bra på det.

Om vi lagar mat ihop, vilken finurlig teknik i köket kan du lära mig som jag inte kan?
– Svår fråga! Jag vet inte om det är en teknik, men jag är grym på att ta tillvara saker. Hela min frys är full av småburkar med överblivet, så jag är bra på att improvisera. Om det blir lite fetaost kvar i paketet, låt det inte ligga och surna ihop – frys in det istället och plocka fram när något behöver en liten topping. Typ så.