Dumpar Bourdain och går vidare

Att laga alla recepten i Anthony Bourdains Les Halles-kokbok verkade som en bra idé för drygt två år sedan. Men jag struntar i det här nu. Jag lär mig ju ingenting.

Du gav mig så mycket, kära bok. Som det där receptet på boeuf bourguignon. Och potatismoset! Med grädde och smör! Och löksoppan! Eller, vänta. Du gav mig ju inte alls löksoppan, den blev bra först när jag konsulterade andra kokböcker. Och där har vi problemet. Les Halles-boken är ingen handbok. Den är inspiration utan att vara vidare hjälpsam.

De riktigt bra kokböckerna parerar för alla misstag du gör. Att förstagångsvispa en majonnäs kan vara ett helvete, i det läget vänder jag mig hellre till Julia Child eller till helmysiga Jacques Pepin. Bourdain sa bara mer eller mindre åt mig att kasta ihop äggula, syra och olja och så är det klart. Jaha? Där står jag med något som skurit sig och känner mig dum. Och jag hatar att känna mig dum bara lite mer än jag hatar att få dåliga instruktioner.

Så jag struntar i det här nu. I alla fall som projekt. Jag kanske lagar det där receptet på kanin och oliver eller ger mig på att pochera päron i rödvin. Mest för att det låter så knäppt. Men jag tänker inte systematiskt dra genom allting. Boken är helt enkelt för dålig som köksredskap.